Inledningsvis tänkte man sig att ny teknik skulle ta över enklare jobb. Vidare antogs att ett högteknologiskt och modernt samhälle skulle kräva allt mer av kvalificerade tjänstejobb och en utbildningsexpansion. En sådan uppgradering av kvalifikationsnivån, som antas följa av den tekniska utvecklingen, vore naturligtvis även positiv för produktivitetsutveckling och ekonomisk tillväxt. Den beskrivningen känns för de flesta välbekant, men vissa studier har på senare tid pekat på att utvecklingen i många länder är mer heterogen och drivs mot polarisering, dvs en kraftigare tillväxt av både höglönejobb och låglönejobb än av jobben däremellan.
Goos m fl (2009) har mot den bakgrunden modifierat SBTC-teorin och lyft fram några faktorer som skulle kunna förklara polariseringsmönstret. För det första pekar de på att det är rutinjobb med kognitivt innehåll, t ex många kontorsjobb, som ofta lönemässigt ligger i mitten av löne- och utbildningsskalan, som i och med informationsteknikens landvinningar har kunnat ersättas med den nya tekniken.
...
De icke-rutinmässiga manuella jobben, som ofta är låglönejobb, är inte lika lätta att rationalisera bort med datorer eller annan ny teknik. Exempel på denna typ av jobb är lokalvårdare och serveringspersonal. För det andra tenderar ökad inkomstspridning att leda till att fler välbeställda har råd att efterfråga tjänster av olika slag. Därmed bidrar de till en ökad efterfrågan på låglönejobb inom den privata tjänstesektorn. Även ökad ekonomisk tillväxt kan leda till att fler än bara höginkomsttagare ökar sin efterfrågan på privata tjänster.
Som jag påpekat tidigare tillhör framtiden massageterapeuterna och hantverkarna, inte samhällsvetarna eller ens civilingenjörerna. Men trenden som beskrivs ovan kommer att brytas när automatisering, näthandel och informationsteknologi fått fullt genomslag och utraderat stora delar av de okvalificerade jobben inom handeln.
